"30 år senare behöver svenskarna fortfarande 'EU-skola"
2024-11-22
New Republic Insight #1
I januari 2025 firar Sverige 30 år i EU, men behovet av EU-utbildning kvarstår.
En Eurobarometer visar att svenskarna har en pessimistisk syn på sin EU-kunskap. Hela 75 procent av svenskarna anser sina landsmän vara dåligt informerade om EU och i Europaparlamentsvalet 2024 röstade bara drygt hälften av de röstberättigade. EU:s Post Electoral Survey 2024 indikerar att okunskap var en större faktor för lågt valdeltagande i Sverige än i andra länder.
Okunskapen visar sig även i Bryssel, där svenskarna lyser med sin frånvaro. För att möta detta har regeringen avsatt medel till utbildningsinsatser som ska hjälpa fler svenskar att klara EU-proven och få jobb i EU:s institutioner. I augusti erbjöd Linnéuniversitetet ”EU Boot Camp” för att hårdträna svenskar för en EU-karriär.
Kanske är det inte så konstigt att svenskar behöver tränas i EU-kunskap. Sverige har idag hälften så många korrespondenter i Bryssel som 2009, färre än Danmark. Samtidigt fokuserar den svenska EU-debatten ofta på symbolfrågor, trots att cirka 50 procent av kommunala beslut kommer från EU.
Dessutom har Sverige fått rykte om sig i Bryssel att vara både en nej-sägare och sist på bollen. En rapport från Sieps visar att den svenska EU-förvaltningen blivit alltmer reaktiv och passiv. Samtidigt tenderar svenska myndigheter att bokstavstolka EU-direktiv. Varför det nu är välkommet att regeringen tillsatt Implementeringsrådet.
Det senaste svenska EU-ordförandeskapet var en framgång och en viktig milstolpe under Sveriges 30 år i EU. Sverige bör ta vara på den nyvunna kompetensen och undersöka Sieps förslag om att inrätta ett system för EU-karriär i staten.
I januari 2025 har Sverige varit medlem i EU i 30 år. Den nya kommissionen kommer att avgöra utvecklingen för EU:s gröna giv, konkurrenskraft och regelförenklingar i unionen.
När detta avgörs behövs fler svenskar i Bryssel och ett Sverige med en vision för samarbetet.
Ebba Berg Gorgén
Consultant, New Republic