"Vilka investeringar behöver vi göra för att uppfylla kraven i Natomedlemskapet?"
Ett stenkast från vårt Skånekontor arrangerar Nato sitt utrikesministermöte den 21–22 maj. Utanför Clarion Hotel Sea U har Nato slagit upp ett stort presstält och redan sedan veckor talas många olika språk under hotellets frukostar. Nato är en stor sak för Sverige och Natomötet gör för några dagar Helsingborg till världspolitikens centrum. Natomedlemskapet har en genomgripande påverkan på svensk politik som går långt utanför Försvarsmakten, Försvarsdepartementet och Försvarsutskottet.
Detta märks inte minst i statsbudgeten. 2026 beräknas det militära försvaret få 175 miljarder kronor, en ökning med 26,6 miljarder från 2025. Försvarsutgifterna motsvarar 2,8 procent av BNP. Nato har beslutat att medlemsländerna till 2035 ska nå försvarsrelaterade utgifter motsvarande 5 procent av BNP. Av detta ska minst 3,5 procent gå till militärt försvar, medan upp till 1,5 procent kan bestå av bredare säkerhetsrelaterade investeringar i exempelvis cybersäkerhet, civil beredskap och infrastruktur. På sikt är beloppen alltså ännu högre när tillskotten också växer till den civila delen. Ambition är att Sverige ska kunna nå den militära delen av målet omkring 2030. I dagens penningvärde handlar det om flera hundra miljarder kronor per år.
Kriget i Ukraina visar på vikten av det civila försvaret, fungerande infrastruktur, robusta leverantörskedjor och företag som fortsätter sitt dagliga arbete. Näringslivets produktion och lager är centrala delar av vårt totalförsvar. Även företag behöver därför ha ett totalförsvarsperspektiv.
Politiker på lokal, regional och nationell nivå behöver besvara helt nya och svåra frågor: Vilka investeringar krävs för att vi ska leverera de förmågor som Natomedlemskapet kräver? Hur väl rustad är svensk transportinfrastruktur, energiinfrastruktur och annan kritisk infrastruktur? Vad krävs för att vi ska leva upp till Natos förväntningar om ”dual use” – militär och civila användning av infrastruktur? Hur bör ansvaret fördelas mellan stat, regioner, kommuner och inte minst nämnda näringsliv?
Vi behöver alla förhålla oss till att vi lever i en krigstid och att svensk politik är en radikalt ny spelplan sedan Natomedlemskapet, vilket påverkar allt från försvaret till hur vi planerar för ny transport- och energiinfrastruktur och nästa regerings reformutrymme i statsbudgeten.
Jean-Daniel Maurin
Founding Partner - New Republic