”Nykter optimism är en drivkraft för återhämtningen”

Ekonomin har till viss del återhämtat sig sedan Coronakrisens utbrott, jämfört med vårens prognoser. Men smittspridningen ökar snabbt i många länder och Sverige är ett exportberoende land. Går det fortfarande att vara optimistisk om återhämtningen?

– Både och. Vi har kommit längre i återhämtningen än väntat och världshandeln har hittills visat stor motståndskraft. Även under oktober har den svenska arbetslösheten fortsatt ticka nedåt och företag öppnar upp fler lediga jobb. Återhämtningen har kommit långt även i Europa, men det är svårt att vara optimistisk om slutet av det här året. Tittar vi däremot in i nästa år finns det återigen ljusglimtar i form av vaccin, enormt stora stimulanser och förhoppningsvis ett lugnare politiskt läge, säger Susanne Spector.

– Nykter optimism är faktiskt en drivkraft för återhämtningen och kan hjälpa världen ur den allvarliga hälsokris som både människan och ekonomin kämpar mot just nu. Med stor respekt för alla covid-19-drabbade ser optimisten följande positiva krafter: ett 10-tal vaccin är inom räckhåll – sannolikt tillgängliga vid årsskiftet; stödpolitiken är enormt kraftfull till både volym (19 500 mdr dollar) och effektivitet; företag och hushåll vill producera och vill konsumera och komma tillbaka till ett mer normalt läge. Detta ger en bra grogrund för en fortsatt återhämtning 2021 även om den väntas tappa en del fart det närmaste halvåret, säger Robert Bergqvist.

Hur väl rustad är den svenska ekonomin för eventuella nya nedstängningar av samhället?

– Det finns fortfarande utrymme för staten att gå in och stötta utsatta grupper och branscher, men krutet är mindre i och med att man valde att binda upp 105 miljarder i höstbudgeten där en del inte går till särskilt väl riktade åtgärder. Men man kan nog ändå räkna med fortsatta stöd där ökad smittspridning och nya restriktioner drar ned den ekonomiska aktiviteten, säger Susanne Spector.

– Sverige är starkt omvärldsberoende och problem i USA, Asien eller Europa påverkar oss direkt via export och jobb och indirekt via t.ex. internationella börsrörelser. Men ”AB Sverige” har en stark balansräkning. Vi har avsevärt mer tillgångar i utlandet än vad vi är skyldiga omvärlden. Regeringen kan därtill, utan problem, tillåta statsskulden att öka för att ge ytterligare stöd till t.ex. företag, hushåll och kommuner, säger Robert Bergqvist.

Hur bedömer ni återhämtningen i branscher som är viktiga för att sysselsätta unga och utrikes födda, såsom handel och besöksnäring? Vad betyder det för integrationen på arbetsmarknaden?

– För vissa delar av ekonomin med många inträdesjobb, som hotell och events, går återhämtningen mycket långsamt. Restauranger och framförallt delar av handeln har kommit längre, vilket kanske främst gynnat unga just nu. Man får räkna med restriktioner åtminstone en bra bit in på nästa år – samtidigt finns det inget skäl att tro att det inte kommer att finnas hotell och restauranger i framtiden, så de flesta inträdesjobb kommer tillbaka. Men är det något tillfälle vi ska satsa på utbildning så är det just nu, särskilt för de som saknar grundläggande kvalifikationer, säger Susanne Spector.

– Det lär ta längre tid för vissa verksamheter att komma tillbaka till läget före covid-19. Men tjänstesektorn har varit – och kommer att vara – en viktig del av ekonomin för att skapa tillväxt och sysselsätta unga och utrikes födda. Ju starkare tillväxt, desto bättre förutsättningar för integrationen på arbetsmarknaden. Det vi nu också kan se är att digitaliseringen har påskyndats under krisen. Förändringar i ekonomin kommer att erbjuda nya spännande områden och yrken som kan passa personer som är på väg att ta steget in på arbetsmarknaden, säger Robert Bergqvist.

Vi frågade Maria Eklöf och Malin Sahlén, Senior Consultants och Associate Partners på New Rebublic, om hur de ser på utvecklingen i svensk ekonomi under den närmaste tiden.

Hur ser ni på den ekonomiska utvecklingen och en möjlig återhämtning under den närmaste tiden?

– Osäkerheten är påtaglig. Smittspridningen tar nu fart i såväl Sverige som i övriga Europa och flera länder stänger återigen ned delar av samhället för att hejda spridningen. Ovissheten om framtiden präglar även USA, ett annat viktigt exportland för Sverige, där såväl pandemin som effekterna av det amerikanska presidentvalet skapar stora osäkerheter, berättar Maria Eklöf.

Malin Sahlén fortsätter:

– Många branscher var redan kraftigt påverkade av vårens nedgång och med de nya restriktionerna i flera regioner så kommer många företag återigen att drabbas hårt. Dessutom är det tufft att gå igenom en ny omgång av smittökning och restriktioner, det skapar oro hos människor, och det i sin tur kan slå mot konsumtion, produktivitet och ekonomi.

Vad är det som talar för en återhämtning, när så mycket ser ut att gå åt fel håll?

– Innan pandemin slog till så var ekonomin visserligen på väg in i en avmattning, men i grunden hade vi välmående och produktiva företag. Digitaliseringen drev på en omvandling i näringslivet som Sverige såg ut att dra nytta av. Vi hade också sunda statsfinanser med en låg statsskuld. Det lade en väldigt bra grund och har möjliggjort rejäla stödpaket såväl i år som under 2021. Nu ser det också ut som om det kommer vaccin mot Covid-19 under första halvåret 2021, vilket skulle kunna ändra förutsättningarna radikalt, berättar Maria Eklöf.

Vad behöver prioriteras nu, för att utvecklingen ska fortsätta gå åt rätt håll?

– Vi tänker framför allt på tre områden. För det första är det många företag som ställer om sin verksamhet nu. Det kan vara drivet av digitaliseringen, pandemin eller klimatomställningen. De behöver förutsättningar för det och för att göra nya investeringar. Då behöver de kunna behålla nyckelmedarbetare och hitta nya med rätt kompetens.

För det andra är det viktigt att stödpaketen utformas på rätt sätt, så att de inte främjar sysslolöshet. Under våren fick många betalt för att vara hemma, och det kanske var befogat, men stöden som ges framåt måste främja utveckling och aktivitet i företagen.

Till sist kommer särskilda insatser att behöva göras för att stötta unga och utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten är högre än någonsin tidigare och situationen för många utrikes födda är lika tuff. Det beror i hög utsträckning på att olika branscher i tjänstesektorn haft en mycket begränsad efterfrågan under pandemin och med ytterligare restriktioner på plats kan situationen bli än tuffare. Dels behövs klokt utformade stöd till dessa branscher, dels behövs utbildningsinsatser för många som nu riskerar sysslolöshet, avslutar Malin Sahlén.

Susanne Spector och Robert Bergqvist intervjuades and Maria Eklöf och Malin Sahlén, Senior Consultants och Associate Partners på New Republic. ”3 snabba frågor…” är en serie intervjuer som genomförs av New Republic.