”Budgetpropositionen för 2024: från höger till vänster”

Nu är regeringens budgetproposition för 2024 presenterad i sin helhet – innehåller den några oväntade delar ur era respektive perspektiv?

Cecilia: - Att gränsen för att betala statlig skatt inte höjs enligt plan är oväntat. Inte minst då finansminister Elisabeth Svantesson signalerat att det är viktigt för att det ska vara lönsamt att utbilda sig. Det är uppenbart att regeringen inte vill skapa en konflikt med oppositionen om att man gynnar de som tjänar mer i ett svårt ekonomiskt läge. I stället valde man bredare skattesänkningar som ska gynna flertalet.

Mattias: - Helheten blev väl ungefär som väntat; något stramare på utgiftssidan än vad Konjunkturinstitutet bedömt som realistiskt, högerbråk om brytpunkten för statlig inkomstskatt och starkt fokus på lag och ordning.

Står satsningarna och reformerna i proportion till Sveriges utmaningar?

Mattias: - Både ja och nej. När det gäller resurser till försvaret och rättsvårdande myndigheter är nog få missnöjda – regeringen fokuserar hårt på NATO-medlemskap och att knäcka gängkriminaliteten. Samtidigt fanns nog en större förväntan på strukturreformer som prioriterar tillväxt och företagande. Men läget med inflation, svag krona och pressad ekonomi är helt klart komplicerat – det kan vara riskfyllt att gå för snabbt fram. Många utlovade reformer, såsom bidragstak, utreds fortfarande.

Cecilia: - Nej. Framför allt är det undermåligt vad gäller statsbidragen till kommunerna och regionerna. Dessa har en rejält försämrad ekonomi och hade hoppats på ett större statligt åtagande och stöd i budgeten. Nu riskerar det att bli påtagliga nedskärningar i skolan, vården och omsorgen. Klyftorna i samhället kommer att öka.

På vilka områden kommer oppositionen att enas när de nu ska visa på alternativen i sina skuggbudgetar?

Cecilia: - Framför allt i kritiken mot att stödet till kommunerna och regionerna är för litet och att det kommer att drabba barnen i förskola och skola, patienter i vården och äldre i omsorgen. Oppositionen kommer att trycka på att regeringen lämnar kommunerna och regionerna i sticket - vilket ytterst drabbar de mest utsatta. Miljö- och klimatfrågorna är också satta på undantag. Frågor som rör studieförbunden och deras minskade anslag är också en tydlig prioritering som startar upprop ute i landet.

Mattias: - Större statsbidrag till regioner och kommuner kommer nog att vara en gemensam röd tråd. Även satsningar på miljö- och klimatsidan blir nog generellt mer omfattande i de olika skuggbudgetar som presenteras under kommande veckor.

Mattias Keresztesi, Director of Business Development & Partner, och Cecilia Eklund, Senior Consultant & Partner, intervjuades av Ebba Berg Gorgén, Consultant. ”3 Snabba Frågor…” är en serie intervjuer som genomförs av New Republic.