”Hela året fanns tre möjliga utgångar i valet”

Opinionsinstituteten fick mycket kritik i samband med det amerikanska presidentvalet. Hur ser du på kritiken?

– Det finns ett antal missförstånd kring opinionsundersökningar. Undersökningsresultat är inte prognoser. De beskriver läget under insamlingsperioden. Inget annat. Det blir därför helt fel när jämförelser med valresultat görs med, i vissa fall, veckogamla undersökningar, eller när ”polling average”, som inkluderar gamla undersökningar, används som jämförelseobjekt.

– Vidare måste undersökningsresultat alltid tolkas med försiktighet och inte minst med hänsyn tagen till felmarginaler. Vid en undersökning med 500 individer i en delstat i USA är felmarginalen nästan 4,5 procentenheter. Det vill säga, säger mätningen att ”Biden leder med 8 procentenheter med 54 procent av rösterna mot Trumps 46 procent” är den verkliga skattningen att Biden ligger inom intervallet 49,5 procent och 59,5 procent och Trump mellan 41,5 procent och 50,5 procent. En Trumpledning är därmed inte utesluten (exempel 50,5 procent mot 49,5 procent). Det här innebär att Biden kan ha haft ledningen med väldigt stora siffror men ändå inte haft en helt säker ledning. Få kommentatorer tar detta i beaktande. Det finns fler missförstånd men dessa är grunden till många felaktiga beskrivningar.

Hur klarar opinionsinstituten att försvara sin integritet i förhållande till media, såväl i Sverige som i USA?

– I Sverige är det sällan ett problem nuförtiden, särskilt inte när våra duktiga inrikes politikreportrar är inblandade i dialog med oss undersökningsföretag. De är kunniga på området och förstår utmaningarna. Kanske behöver de kämpa lite mot medielogiken i att hitta konflikter och söka ”vinnare och förlorare”, men i stort är det riktigt bra. Däremot, när svenska medier ska beskriva USA-valet är andra journalister och redaktörer inblandade och många självutnämnda experter på sociala medier ger sig dessutom in i diskussionen. För dem är kanske inte undersökningsutmaningarna lika närvarande. Då kan det bli fel. Biden beskrevs rätt länge som en klar vinnare i det här valet, explicit och implicit. För den som läste undersökningarna korrekt fanns egentligen tre fullt möjliga utgångar av det här valet, så har det varit under hela året: En jordskredsseger för Biden, en knapp vinst för Biden eller en knapp vinst för Trump. Inget annat gick egentligen att säga. Vi hamnade i mellanalternativet.

Vad kan vi dra för lärdomar i Sverige från diskussionen om opinionsinstitutetens betydelse i det amerikanska valet?

– Som vi ser det gjorde analysföretagen i USA ett på det hela taget fantastiskt bra arbete i valet. De beskrev de möjliga utgångarna under en lång tid och dessutom att Trump hämtade in på slutet. Detta trots att det i USA finns flera faktorer som gör undersökningar svårare än i Sverige. Valdeltagandet är lägre, det är svårare att väga undersökningarna korrekt, då de inte riktigt kan veta vilka väljargrupper som kommer att gå till valurnorna i slutänden och svarsfrekvenserna är lägre än i Sverige. Ur det perspektivet går det inte att jämföra Sverige och USA. En viktig lärdom är dock, som jag nämnt tidigare, att komma till rätta med de missförstånd som florerar kring undersökningsmetodik. Vi undersökningsföretag ställer gärna upp och förklarar mer och bättre. En lärdom kan nog vara att lyssna till undersökarna i första hand, inte till experter som avkrävs ”tydliga” besked i ett 15-sekundersinslag på CNN.

Jonathan Wennö intervjuades av Daniel Nordlund, Senior Consultant, och Johannes Hylander, Senior Consultant & Partner på New Republic. ”3 snabba frågor…” är en serie intervjuer som genomförs av New Republic.