Resumé - Valåret 2026 innebär skarpt läge för företagens anseende

Valen till riksdag, regioner och kommuner i Sverige nästa år kommer att påverka många branschers och enskilda företags anseende. Aktörer som inte är på tårna när anseendet förändras och politiken börjar agera riskerar stora värden, skriver grundarna och vd:arna för New Republic och Reputation & Trust Analytics.

Nu är det cirka 300 dagar kvar till valdagen 13 september nästa år. I den svenska valrörelsen kommer verkliga politiska konflikter få ett stort medialt utrymme. Ett fokus som kan innebära både varumärkesrisker och anseendeskador för enskilda företag och branscher.

Historiskt har vi till exempel sett hur människors inställning till att flyga och debatten kring ”flygskam” påverkat en hel bransch och bidragit till införande av en flygskatt och vikande aktiekurser för enskilda flygbolag. SAS anseende och konkurrenskraft påverkades under denna period.

Vattenfall ägde stora brunkolsgruvor och kolkraft i Tyskland. Inför valet 2014 gjorde Miljöpartiet detta till en huvudfråga: det var ”oacceptabelt” att ett svenskt statligt bolag bidrog till så stora utsläpp utomlands. Vattenfalls anseende påverkades på bred front och bolaget dök i alla anseendemätningar.

Penningtvättsskandalen i Swedbank blev snabbt en del av en större politisk berättelse om banker, ojämlikhet och bristande kontroll, där politiker använde Swedbank som exempel när man diskuterade hårdare regler och tillsyn. Även här dök förtroendet och ännu idag kan vi se konsekvenserna av ökad reglering av finanssektorn och krav på arbete som kostat hela branschen stora belopp.

Svenskarnas stora lån och efterföljande debatt om överskuldsättning fick tydliga konsekvenser när nuvarande regering drev igenom kraftigt skärpta regler för kreditgivare. Bolag som lånar ut pengar till konsumenter måste nu ansöka om banktillstånd hos Finansinspektionen (FI).

Listan på exempel kan göras lång.

Några områden är kraftigt politiskt polariserade redan:

￭ Inom välfärdssektorn kommer frågan om vinster och kvalitet återigen dominera. Det innebär till exempel att kvalitativa välfärdsverksamheter riskerar en bild av att endast tjäna aktieägarnas kortsiktiga intressen.

￭ Elnätsägare som investerar i samhällsviktig infrastruktur kan hamna i debatter om monopol och prisnivåer, medan skogssektorn möter ökade krav kopplade till klimat, biodiversitet och EU-regleringar.

￭ Banker och företag som erbjuder sparprodukter kan hamna i en debatt om bankskatt och höjd skatt på ISK-konton som istället för att motverka de politiska initiativen riskerar att leda till anseendeskador.

Det är ingen slump att branscher med lågt anseende ofta hamnar i fokus för politisk reglering. När varumärken uppfattas som problematiska blir de mindre attraktiva att investera i – och de blir också legitima måltavlor för hårdare lagstiftning.

Att analysera anseenderisker är därför inte ett kosmetiskt kommunikationsprojekt. Det är en fråga som är affärskritisk och central för varje näringsverksamhet som vill vinna förtroende. Den finns ett starkt samband mellan människors uppfattning av ett varumärke och hur de agerar i relation till det i sitt faktiska beteende.

I Sverige och Europa har Tesla illustrerat detta: ett starkt varumärke kan mobilisera lojalitet – men ett skadat rykte kan lika snabbt förändra köpbeteenden och skapa politisk press.

Men det räcker inte att veta. Företag och organisationer behöver också agera. Missar man det kommer andra forma bilden av branschen eller företaget. Därför behöver näringslivet engagera sig i dialog och kommunikation med sina intressenter baserat på insikter och analys och robust data. Ett långsiktigt arbete helt enkelt – inte panikåtgärder när stormen redan brutit ut.

Näringslivet behöver gå från reaktiv krishantering till proaktiv anseendestyrning. De som ser hoten i tid kan också omvandla dem till konkurrensfördelar. En bransch med gott anseende åtnjuter lättare reglering, investerarnas förtroende, de bästa medarbetarna samt konsumenternas positiva köpbeteenden.

De som väntar kommer i bästa fall få förklara sig – och i sämsta fall få politiken som affärspartner, vare sig de vill eller inte.

Mattias Keresztesi, vd, New Republic

Paulo Silva, founding partner, New Republic

Harri Leinikka, vd, founding partner, Reputation & Trust Analytics

Läs artikeln här: https://www.resume.se/opinion/debatt/valaret-2026-innebar-skarpt-lage-for-foretagens-anseende/